Så, vem är denna Miss Nothing?
Jo, Isa heter jag, är 22 år & bor i den rätt lagom stora staden Halmstad, i min första egna lägenhet. Här huserar även en enögd piratkatt vid namn Lenore, ett snuttande yrväder med namnet Nivek & min underbara sambo Pierre, som jag har varit tillsammans med sedan 14 December 2010, ♥.
I ca 7 ½ år hade jag ett självskadebetende, som startade på grund av mobbning & utanförskap i skolan. På grund av det har jag väldigt svårt för att lita på personer till 100% & jag har även social fobi, vilket betyder att jag inte klarar av att vara bland okända människor. Det är dock begränsat till att som mest vara ett problem om jag måste umgås med människor som jag inte känner.
När jag var 18 år fick jag äntligen en diagnos, ett namn på vad som var fel; borderline, emotionellt instabil personlighetsstörning. Det var så otroligt lättande att äntligen få ett namn på felet, på vad som gjorde att jag mådde (mår) som jag mådde (mår).
Nu för tiden mår jag mycket bättre & har inte rört rakbladet sedan 2 Augusti 2010. Jag äter dock fortfarande mediciner & träffar världens bästa psykolog varje vecka. Där känner jag att jag äntligen får hjälp & det känns som att jag har kommit iallafall en liten bit på vägen mot det som skrämt mig mest under många år; friskheten.
Men nog om det.
Utöver psykologmötena så är jag antingen hemma där jag läser, gosar katter, spelar iPad-spel, surfar runt, sover, löser korsord, köper en massa filmer jag inte orkar/känner för att titta på, försöker dammsuga & städa ibland, pratar en massa i telefon med mammi (som bor 2 minuter bort ..), umgås en massa med Pierre & .. bara är alternativt på favorithaket. Min (elaka) bästis har flyttat till Skåneland så tyvärr har jag ingen kompis att fika med, något som jag annars älskar att göra.
Jag vet inte hur framtiden kommer se ut, men jag vet vad jag vill; bo tillsammans med Pierre & katterna (kanske någon mer katt?), föreläsa om självskadebeteende (gärna på min gamla skola) & skriva minst en bok. Vi får se hur det går, jag försöker lära mig att ta en dag i taget.
Innan så brukade jag alltid ha med länkningar till texter jag har skrivit i slutet av ”presentationsdelen” på mina bloggar/hemsidor, men jag tror faktiskt att jag skippar det nu. Är det någonting ni undrar så kan ni antingen kommentera eller fråga i den lilla frågelådan som finns i vänsterspalten.