Kan man hitta en hobby på E-bay?

Jag hade inte tackat nej till det just nu.

Känner mig aningen nere, & gråtfärdig, (men det sistnämnda beror antagligen på att kvinnoveckan börjar närma sig) & vet verkligen inte vad jag ska ta mig för. Ännu en gång så funderar jag över hobbies & undrar; har jag ens någon? För det känns inte så. Pratade med Pierre om det innan, när han kollade runt på airsoft-stuff;
Isa: Du har iallafall en hobby.
Pierre: Älskling .. (anar att en protest är på väg & halvt avbryter honom)
Isa: Att läsa bloggar är ingen hobby.

För det är det jag gör om dagarna. Jag läser bloggar, sover & halvglor på dåliga/konstiga tv-program i väntan på att klockan ska slå 19.00, då Comedy Channel börjar sända, för att skratta lite halvhjärtat. Jag har slutat skära mig & nu vet jag liksom inte vad jag ska ersätta det med. Ett tag shoppade jag alldeles för mycket (kunde lätt spendera 2000 kr på kläder & prylar jag inte ens behövde på ett fåtal timmar) men min ekonomi är inte den bästa & därför har jag låtit bli shopping & därmed kastat den ”hobbyn” i sjön. Det var dock ett bra val då jag använda shoppingen som ett substitut för rakblad, men istället för att skada mig på en gång så kommer skadan gradvis, vilket jag märker nu, när vissa räkningar kan vara skyhöga. Men det var inte vad det handlade om.

En hobby. Det har jag ingen & det är något jag tror att jag hade behövt för att kunna bearbeta minnen & bygga upp självförtroendet. Men jag är ju inte intresserad av något! Inte på så sätt att jag skulle kalla det hobby iallafall. När frågan kommer i t.ex. olika test (tidsfördriv) så brukar det bli ungefär samma svar: Skriva, läsa, sova, se på film, blogga, fotografera, pilla med foton i PS.
Skriva på det sättet jag syftar på (dikter, noveller, mer än tre rader i ett blogginlägg) händer i stort sett aldrig nu för tiden.
Läsa (böcker) gör jag i perioder. Men det känns ändå inte som en hobby. Hade jag däremot läst & sedan skrivit recensioner, antingen för mig själv eller här, då hade det kunnat vara en hobby.
Sova är det enda jag gör regelbundet & eftersom det är något som alla gör så kan det ju knappast räknas som en hobby.
Se på film kan jag sammanfatta såhär: Vi hyrde 3 filmer i en vecka, jag såg en halv trots att jag velat se iallafall den ena av dem ett bra tag (inte den halva jag såg).
Blogga behöver jag väl inte ens kommentera, för det vet vi ju allihop att det är jag inte särskilt bra på.
Fotografera gör jag i stort sett aldrig. Möjligtvis lite vardagsbilder men när jag skriver fotografera så syftar jag mer på estetiska bilder.
Pilla med foton i PS händer bara när jag behöver pilla kontrast & liknande men eftersom PS är så jävla slött så blir det oftast en snabbkorrigering i Lightroom där jag även kan lägga på en copyrightlogga utan onödigt (jobbigt) knix.

Så, ja, det känns verkligen som att jag inte har någon hobby. Pierre föreslog att göra smycken nyss, men det är inget jag är särskilt intresserad av. Inte heller virkning eller liknande. Jag kan inte ens sy fast en knapp så att göra egna kläder/pyssla med att sy kan jag bara glömma. Scrapbooking har jag försökt mig på men det orkade jag inte fixa med tillslut. Jag har försökt att rita/måla men tycker bara att det är skitfult & känner mig ännu mer misslyckad när jag inte ens kan måla ett jämnt ansikte. Gick i bild & form när jag var yngre – inget för mig. Provade på blockflöjt – inget för mig.

Datorspel & liknande (typ Wow) vet jag redan att jag inte klarar av, dessutom så kostar det pengar så det är inget att ens försöka med. Inte heller Xboxet har använts speciellt mycket (utav mig). Ibland kan jag känna att inredning kan vara roligt men även där sätter bristen på pengar käppar i hjulet & jag tänker ”skitsamma, det blir ändå skitfult & dåligt” & ger upp ännu en gång.

Ett tag (någon månad sedan kanske) så var jag väldigt intresserad av Titanic men det intresset har svalnat av ganska så rejält nu. Att samla på Mumin-saker har jag gjort ett tag nu, men för det behövs pengar som jag inte har, så det kan vi skippa. Dessutom kommer det alltid finnas någon som har mer, finare, mer svårtillgängliga saker i sin samling. (Samma tänk som när jag skar mig; det finns alltid någon som är bättre.)

Det här kanske låter som något typiskt i-landsproblem & visst, det kanske det är. Men det är ett fruktansvärt jobbigt sådant. Jag känner mig som ett konstant misslyckande, för hur svårt är det egentligen att skaffa sig en hobby? Tydligen väldigt svårt eftersom jag skriver det här inlägget, efter att ha skrivit om samma sak i min dagbok med tårar brännande. Det liksom ekar ”misslyckad” i mitt huvud. Om jag nu ska be Clavis om hjälp med någon form av sysselsättning också, så kan det ju vara bra att veta vart man ska börja, men jag vet ju inte. Visst, när jag är på det humöret, så tycker jag om att vara kreativ men det verkar aldrig hålla i sig. Vet att det finns någon skrivarkurs men okända människor = paranoid Isa tror att alla är ute efter att skada/såra/håna henne.

Jag avskyr verkligen det här & det är något jag tänker på relativt ofta. För några år sedan så skrev jag i stort sett hela tiden, både på en poesicommunity & pappersdagbok. Det försvann någonstans, jag vet inte riktigt var, & har inte fullt kommit tillbaka än. Ibland kan jag få för mig att skriva något, men det blir inte bra & det slutar med att jag slänger skiten & ännu en gång känner mig misslyckad & usel. Det sistnämnda har jag dessutom använt för att beskriva mig själv i många år, så kanske att man har fastnat lite i den där ”rollen” & tänkandet som det innebär.

Vet inte ens varför jag skrev så här mycket, för jag betvivlar att det kan leda till något. Det skulle inte förvåna mig om jag har ångrat mig tills imorgon, men jag vet inte. Ni får gärna tipsa om ni har några idéer, själv har jag gett upp.